Smalhet

Åh nej... det känns som om jag har tappat kontrollen över vad jag äter och hur mycket jag äter. Det känns som om det aldrig tar slut. Jag bara proppar i mig mat, mat och mat. Som om jag inte skulle bry mig, vilket jag gör. Varför skulle jag då annars få skuldkänslor när jag äter något? Det är så jobbigt att vara så missnöjd med sin kropp. Asjobbigt!

Hur var det det hela började? jag vet inte riktigt, men jag tror att jag inte tänkte på det lika mkt i sexan (nu går jag i åttan). Då brukade jag vara med kompisar och sånt efter skolan, hade liksom andra saker att tänka på, roliga saker. Jag kan fortfarande vara med kompisar men det är inte lika kul längre...
Jag började bli deprimerad i sjuan och det har fortsatt sin väg. Jag mår inte bättre. Vissa kan tycka det men så är det inte. Det känns som om jag aldrig kommer va nöjd med mig själv. Jag kommer alltid att hata min kropp. Det är så jobbigt. Som sagt; ASJOBBIGT!!

Tänk man kunde ha en perfekt kropp. En kropp som inte hade några fel. Det är svårt att tänka sig en kropp utan fel för alla är ju så olika. Men om man själv kunde önska en kropp som man skulle vara jättenöjd med och som man skulle kunna säga "jag älskar dig" till.
Det skulle kännas skönt. Man skulle må bättre. Jag skulle må bättre. 
 

Nej men nu ska jag kolla på smala modeller/kändisar så jag blir inspirerad.
                                            Måste bli smal. 


                                
                            
                        
                     
                          
                                
                                 
                   
                        

                                
 
Ja, jag vet att kvinnan längst ner inte är modell och att hon är svårt sjuk i anorexi, men jag skulle ändå vilja se ut så. Jag undrar liksom vart tog hennes fett runt magen vägen? Jag menar, alla "naturligt" smala människor har ju oxå något underhudsfett, men hur har hon blivit av med sitt?    Svält?